Nu känns det bra igen.

Första motgången kom igår vid halv tiotiden på kvällen. Jag och Erik hade varit och tränat och sen ätit kanongod tacos. För det är ju så gott!!
Men sen var det dags att åka hem..

  "Hem" till Årsta där jag bor nu i 2 veckor i min systers lägenhet. Jag bor där med en kompis från Tyskland som är här för praktik.
Det kändes inte alls bra. Jag ville vara kvar.
Han satt i soffan nyduschad och i rätt slitna mjukisbyxor. Och ändå så är han den hetaste på jorden. (enligt mig då ;) )  Han blir förvånad att jag ska åka redan, men jag måste, så att jag kan komma i säng ordentligt. Annars skulle jag bli kvar hela natten, vilket skulle vara mysigt, men jag har lovat Anne (tyska vännen) att jag skulle komma till Årsta ikväll.
Jag tar redan nästa tunnelbana. Nästan smärtfritt. Som ett plåster.
Men med en klump i magen. Jag vill vara med honom jämt! Älskar honom så mycket!

hoppsan vad sentimentalt det blev. 
2a motgången är att när jag kommer hem till Årsta så upptäcker jag att jag glömt kvar nyckeln hos Erik!
Tur att Anne var hemma, annars hade det blivit ännu värre.

3e motgången kom när jag kollade min tjänst för IDAG.  började 06.31 i Garaget!
Det var jag inte beredd på kl halv elva på kvällen! bums i säng!  Det tog lång tid innan jag kunde somna för jag kunde inte sluta tänka "om jag somnar nu så får jag sova si och så många timmar"...

När jag till slut somnat så vaknade jag igen på en gång kändes det som. Väckarklockan var ställd på 04.50.
Så är nämligen kommunikationen att jag var tvungen att åka supertidigt för att hinna i tid till jobbet.
Stressigt värre, struntade i vantar och mössa, hej och hå, det blev att springa till bussen!

4e motgången upptäckte jag när jag skulle ner till tuben vid Gullmarsplan. Plånboken är inte med.....!!
Jag har ju buss-uniformen på mig, och då behöver man sällan visa SL-kortet på bussarna.
buuuuuh....   Jag kunde bytt bussar hit och dit och kommit till jobbet ändå, men stoppar polisen dig måste du ju visa upp det lilla rosa.
Så tillbaka hem. Med vantarna och mössan låg plånboken. yes...

"En varm flicka är en fin flicka" brukar min faster säga.
Kom alltid ihåg det.  Eller även uttrycket
"Ingen tackar dig för att du fryser"

Nu har jag dock min plånbok, alla nycklar, alla räkningar betalda och har även hunnit sova en liten stund.
Så nu är det lugnt. 
Småsaker kan man ju tänka, men det är ju aldrig kul när det går dåligt för en. Och speciellt när man inte har någon annan att skylla på. ;)

Nu ska jag äta en bit mat, sen posta ett paket och sen sticka iväg till jobbet igen.
Kram på er!
bbye!


Åka först, risa eller rosa efteråt

Åh, jag blir trött på folk som säger åt en hur man ska göra, redan innan man gjort fel. Eller för dens saken skull, man kanske gör rätt från början!

En man idag klev på 2an som jag körde mot Sofia och så började han prata om någon annan förare som hade haft för tung fot på gasen och kört för hårt och nån tjej vid nåt rödljus som han nästan kört på.

Tjejen skulle inte gått mot röd gubbe, men han hade inte sett det från det hållet såklart.

Men att han snackar sån skit och liksom antyder att jag måste köra mjukt och skönt...   innan jag ens stängt dörrarna och kört iväg?


Smaka först och krydda sen!!


Ok, bbye!


Brother o brother

Jag hade världens mardröm inatt!
Jag drömde om vårt barndomshem i Arboga, och tjuvar och banditer som omringade oss..
Det var bara jag och min bror i drömmen och vet ni va?
Han blev skjuten och dog!!!!
Helt hemskt.  Jag blev så ledsen.   
-såklart!
Jag försökte ändå komma undan, sprang och satte mig i bilen och då kom de efter mig,
en hoppade upp på motorhuven och sköt MIG också!
Mitt mellan ögonen!
På något sätt så dog jag inte...
För att inte förblöda så höll jag fingret för kulhålet och sprang därifrån.
Sprang allt jag hade, sprang för livet.

Jag vaknade kallsvettig och med en tår i ögat. haha..
Tankarna virrade runt i huvudet en stund om framtiden, hans flickvän och barn, mamma och pappa -  hur skulle jag berätta för dem om min brors död?  Och hur skulle de reagera på kulhålet mitt i pannan?

Inte en lång stund senare var jag tillbaka i verkligheten. Phew! Skönt!
Men fick mig en liten tankeställare.. Jag ringde brorsan på han födelsedag, men...  Man borde höra av sig mycket mycket mer än på födelsedagar och högtidshelger...    Till folk man bryr sig om.  

Som James Taylor sjunger i sin sjukt härliga låt:

"Shower the people you love with love. Show them the way that you feel."

James Taylor – Shower The People [Edit] 

lyssna på Spotify :)

ok, bbye!

Next top-model!

Redan på bussen till jobbet var det någon som sa
"Jag såg dig i Metro!"
Och kollegorna kallade mig kändis, fotomodell och annat. Sms ramlade in med kusiner och vänner som sett mig.
Lite roligt en annars grå måndag.
Jag hade nämligen min nuna på en sida i Metro i en Busslink-annons.
De rekryterar nya förare och hade gjort en intervju med mig om mitt jobb. Och så en bild.
Har sparat 2 ex av tidningen.
Ett till mig och ett som jag ska skicka till mamma. ;)

And you my friend will see, you've got a friend in me

Idag hade vi dragit ihop 4 tjejer till en fika på Götgatsbacken.
Jag, Erika, Mina och Amanda. 

Det var så trevligt. Fick veta mer om dom och lära känna dom, och även snacka om saker som tjejer snackar om! Jovisst har jag trevliga kollegor, men de flesta är kanske... dubbelt så gamla som jag. Och oftast män.
Så det var sånt skönt snickesnack. Och gott fika. Gott kaffe.

Hörni om ni läser, jag räknar er nu både som kollegor OCH Vänner.



Thank God It's Friday!
Sitter här i soffan och kollar på idol. Jag trodde jag skulle ha en ensamkväll, jag hade ju tänkt att jag skulle öva på gitarren, kanske ta ett glas vin och sjunga och spela nåt härligt, men det får vänta för Erik sitter här bredvid. Kom inte iväg för att träffa nån kompis. Det är lätt att komma hem efter jobbat och bara känna hur dagen rinner av en och man blir bara matt. Då är det inte lätt att ta på sociala minen och ge sig iväg ut på stan igen.
Hade väntat mig en ensamkväll men det är Mysigt såklart att han är hos mig.
Tända ljus och supergod och ganska nyttig mat och pyjamasbyxorna är på.


Nytt namn, nytt innehåll

Jag satt här och väntade på tvätten och tänkte plötsligt: Vad hände med min blogg?
Jag letade reda på den och upptäckte att inget har hänt med min blogg sedan den här tiden förra året ungefär. När Jessica flyttade in hos mig i Skärmarbrink. Those were the days.
Vi flyttade till Bagarmossen, firade jul där, firade nyår i Örebro hos Madde och Niclas,
Jag blev ihop med min Erik, Jessica flyttade hem till Värmland,
Jag flyttade in hos Erik,
Vi firade 3 månader
vi åkte till Mallorca i april
sen på bröllop i Skåne
Min storasyster Sofia blev ihop med sin kille Thomas i maj
Jobbade en del i somras, solade och badade en del, festade en del
I augusti hade vi semester, vi åkte till Eriks pappa i Skåne och sen åkte jag till mamma och Pappa i Värmland och sen vidare med min storebror till Norge för en fjällvandring.
Jag och erik firar 8 månader
I september lägger Sofias kille till ett namn och heter numera även Machete.
Nu är vi i oktober.
Jag och Erik firade 9 månader med kanelbullar på kanelbullens dag.
Så nu är ni uppdaterade. Då kan vi börja.

Nu tänker jag blogga om vad som händer mig. Jag jobbar som Busschaufför, så det kan bli en del historier kring det, sen får ni följa mig i mitt sökande efter en egen lägenhet och eventuell utbildning såväl som mina tankar om vänskap, vänner och kärlek och min käraste.

RSS 2.0