Jag har ett foto någonstans..

Countdown kent: 4 days to go.
Dagens citat är hämtat från Ensammast i Sverige: "Jag har ett foto någonstans där vi är drottningar och kungar.."

Ett fotografi som jag helst aldrig vill visa för någon är det som togs idag. Jag hade givetvis glömt bort att det var idag vi skulle fotograferas till våra passérkort på jobbet. Tur att jag var vaken nog att sminka mig så jag inte gick till jobbet och såg ut som trash. Jaja, det är ju inget jag ska gå omkring och showa med ialla fall, så det gör väl inte så mycket. Det är ingen som blir riktigt bra på de korten.
Har ett übergammalt kort till Busskortet också. Haha, det är från 2004 och jag ser ut som ett miffo på den bilden.
Det vore riktigt nice med en såndär automat som de hade när jag tog körkort och skrev teorin. Då togs det 3 kort, och så fick man välja ett av dem. 

Jag hoppas att min kamera kommer fungera på konserten, för jag vill ta kort på kent. Men egentligen skulle det vara nice att lämna kameran hemma och bara njuta av konserten. Men något kort måste jag ju ta.
Vill egentligen låna någons kamera, en lite bättre, gärna en digital systemkamera, just för att få bättre blider. Men det är just det där med upplevelsen, att det förstör lite att man försöker så hårt att få en bra bild, så man glömmer bort varför man är där. Förs stämningen, för bandet, för musiken.

Nu är klockan 21.50, och igår kom jag i säng alldeles för sent, och det blir så svårt att gå upp då, så jag måste säga godnatt nu.

Är det trötthet - brist på sömn, eller brist på motivation?

I hela mitt liv har jag längtat..

Countdown kent: 5 days to go.
Dagens citat hämtat från Elefanter:  "I hela mitt liv har jag längtat långt längre bort härifrån.."

På Lördag kväll drar jag och Linnéa till Löfbergslila Arena i Karlstad på kentkonsert! Ser otroligt mycket fram emot det! Ska bli grymt kul! Linney har lånat skivan av mig så hon kan lyssna in sig på låtarna. Nya skivan är väldigt bra, men vi ser även fram emot några gamla favoriter!

Jobbet är okej, men det är ingen höjdare direkt.. Är lite nervös varje morgon. Jag kan det mesta nu, men det svåra är att tro på sig själv och lita på att man vet vad som är rätt. De flesta gånger jag räcker upp handen nu är för att få bekräftelse på att jag gjort rätt. Och alla rutiner och det där med att själv avgöra vad man ska hitta för lösning. Det är väldigt svårt.

Men goda nyheter. Jag är på G att få jobb i Spanien! Inget är helt bestämt, men jag har kontakt med en kvinna i San Pedro de Alcantara som är gravid och ska få sitt första barn i juli. Hennes man och hon behöver hjälp med hushållssysslor och sånt som de inte hinner med när barnet föds. Typ au-pair jobb.

Om jag får välja...
väljer jag då att sitta inne vid en dator hela dagen och svara i telefon hela dagarna, från 8-5 och pendla 20 minuter varje dag till och från Karlskoga...?

eller Spaniens sydkust, städa ett hus, laga lite mat, handla 4 till 6 timmar om dagen och ha en kvarts promenad till stranden??

Svårt val... eller hur?

I will go down with this ship...

Såg Titanic förut idag. My GOD I hate that film!   Usch, den är så hemsk. Nu blev jag påmind igen varför jag aldrig tittar på den... Det slutar alltid med att jag blir upprörd, paranoid, får klaustrofobi och börjar gråta för att det är så fruktansvärt och sorgligt.. Det är inte bara det att det är hemskt och sorgligt, det är ju så otroligt utdraget hela tiden! Absolut är filmen magnifik och storslagen, men hur många vyer och vinklar av ett fartyg behöver man egentligen?
Nej, allt den förmedlar till mig är "ÅK INTE BÅT"   Åtminstone inte ut på öppet hav. Var lite smått skraj när jag skulle på kryssning med Fia över nyår, men jag tog mig samman och det var ju inte så farligt, men jag hade allt koll på utgångar och jag kan tänka mig att jag var den enda på hela fartyget som lyssnade aktivt på hela säkerhetsinstruktionen...

Tittade på Titanic för att dagen har varit så seg och jag har inte haft så mycket annat att göra. Spelade lite gitarr, men har mest bara degat och tagit det lugnt. Kroppen kändes som en sandsäck, även om gårdagen inte var alls vild.. Var ute med Anna, men kvällen kom aldrig riktigt igång, och allt blev sådär halvlamt och kändes onödigt. Vi som hade trevligt till melodifestivalen och allt.. Vet inte vad som hände. För höga förväntningar eller något liknande. Man kan ju inte ha roligt jämt. Vi dansade en del, och vi log och ansträngde oss för att ha kul, men känslan infann sig aldrig riktigt. Det beror ju också på vilka förutsättningar man blir tilldelad. Det var inte helt rätt musik, det var inte helt rätt summa pengar vi hade att röra oss med, och det berodde nog mycket på folket. Det var en hel del folk där vi var, och ganska många trevliga personer, men finns det en eller två personer som man stör sig på, så kan det förstöra en hel kväll. Det kan ha varit det som hände. Det är inte så lätt att ignorera. Och det var med kluvna tankar vi gick därifrån. En del ville bara gå hem och lägga sig, och glömma alltihop, men en annan ville vara kvar och göra en sista kraftanstränging för att få även detta till en lyckad kväll. Kluvet som sagt.. Sen finns det annat som spelar in också.. 

Oh man, vad jag inte vill bo hemma i sånna lägen. Tänk om man var sin egen chef och fick bestämma sina egna tider. Jaa, sluta tjata om att jag är vuxen nog att göra som jag vill...
Tänk såhär: Jag bor med mamma och pappa. Deras regler.  När man blir vuxen och myndig och får jobb men fortfarande bor hemma, då kan man mer se det som att man är ... (patetisk...? sorglig? )
INNEBOENDE..... Men man måste fortfarande respektera husets regler och restriktioner..  Det är väl också så att mammor och pappor aldrig slutar oroa sig för sina barn, vare sig barnen är 10, 20 eller 50, med egna barn och kanske barnbarn...  Eller så är det så enkelt som att jag är daddy's girl och har aldrig riktigt trotsat mina päron sådär ordentligt, vet inte om det är bra eller dåligt.

Vet inte hur många gånger den här veckan som jag inte bara hört vuxen-flyttahemifrån-frågan utan även  "Så du har inte hittat kärleken än då?"
Blir så trött på frågan och jag blir ännu mer ledsen över svaret. Det är inte så att jag känner mig desperat eller så, men det vore ju nice med någon att hålla om, någon som längtar efter en och allt det där..  Vet inte om det är jag som är kall, hård och onåbar, om jag är för kräsen, rädd för förhållanden, eller att jag bara är på fel plats vid fel tidpunkt - hela tiden.....?

Dagligt horoskop.

"Man får tänka lite hur det egentligen är med en.
Det är ändå märkligt. När man läser horoskop och sådär, så får man en spådom och så liksom letar man efter något i sitt liv som det kan passa in på.
"någon du tycker om kommer att bli sjuk"
-jaa... syrran har ju mått lite dåligt..
eller jobbet kommer att gå bra, det är knaggligt i kärleksförhållandet..
Man går ju på vad som helst. om det står att det kommer gå dåligt i ens förhållande och så råkar någon av parterna glömma att diska, så blir det stort gräl, bara för att horoskopet saa att det skulle hända nåt. "hah! precis såhär stod det i mitt horoskop idag! yadayadayada..."
who gives a crap.
det är konstigt det där med horoskop. ibland är det läskigt hur bra dom passar in. men dom är också väääldigt suddiga.
ha en bra kväll allihop!" 
Ons 4 jul 2007 22:48

Det skrev jag efter att ha gjort nån konstig spådom genom att slumpvis ändra låtar i min spellista. Det var några spännande grejer, men man hör ju det man vill höra, ser ju det man vill se. Egentligen så tror jag inte på horoskop, men ibland blir man ju som sagt förbluffad. Nuförtiden på jobbet så läser jag alltid horoskopen i Metro på frukostrasten. Inte bara mitt, utan även mina arbetskamraters. Läser högt, det har blivit en rutin. Ganska trevligt, även om det är på kul och rätt löjligt.
Fick ju för någon vecka sen reda på att jag inte är DRAKE i kinesiskt tecken (österländska horoskopet) utan jag är KANIN...... Jaja, drakar är ju mycket häftiga, men kaniner är uppmärksamma, allerta och snabba i vändningarna... eller nåt, jag har inte läst igenom det så noga. Finns säkert tusen formuleringar på de som är födda i de olika åren. Iaf, har man läst något kul i horoskopet så går man och uppskattar dagen väldigt mycket. Ser på det hela med positiv attityd. Ialal fall har jag märkt det så på sistone. Annars kan det vara att jag är aktiv på dagarna och inte går hemma och slöar, eller så kan det vara att jag har börjat träna. Då producerar ju kroppen endorfiner, och det gör en glad.
Jag citerar Elle Woods i Legally Blonde
"Exercise gives you endorphins. Endorphins make you happy. Happy people just don't shoot their husbands "

"Jag kan nog allting när jag tänker efter..."

Lotta på Bråkmakargatan hade en härligt positiv och något arrogant och självgod syn på sig själv.

Men kan man vara bra på allt?
Jag var på audition i Karlstad idag, för Spring Awakening. Igårkväll var jag nervös för val av låtar. Mamma tyckte absolut inte samma som jag och jag tyckte bara att allt var piss. Men imorse så var jag coollugn. Och hela dagen också. I väntrummet och även i övningsrummet med pianisten som skulle kompa.
Jag valde att sjunga låten The Reason, med Hoobastank.
Det var ett bra val. Jag visade styrka, projektion, artikulering, bredd och känsla..
Var som sagt inte alls så nervös innan som de andra, men när jag väl stod där så kände jag allt att jag var lite skakis. Men lite nervositet är bara bra. Det gjorde att jag skärpte till mig.

Sedan var det dock dags för ett "rörelseprov"..... Rörelseprov - my ass! Det var värsta dans-uppvisningen vi skulle göra! "vi vill se om ni kan röra er i takt till musiken och sä" 
Röra mig i takt till musiken kan jag, men det där "och så" innebar väldigt mycket, inklusive dansposer, krångliga termer och en massa koreografi som vi skulle lära oss på 5 sekunder. Det var några dans och musikaltjejer där, och för dem gick det bra, men vi var även några som kände oss fruktansvärt malplacerade. Tur var det ialla fall att jag inte var ensam om det. När jag gick ifrån danshallen var jag lite nedstämd för jag var inte alls nöjd med min prestation där, men nu lägger jag den audition bakom mig, tar med mig erfarenheten och stryker ett streck över detta.

Jag gick in till stan och hälsade på Storebror med familj. De har flyttat och bor så fint nu. Riktigt härlig lägenhet. Och lillan var så söt som alltid, och det är så kul att se när hon växer, både kroppsligt och intellektuellt. Det går att prata med henne från och till och det är roligt att se framgång. Sötare unge får man leta efter. Alla tycker väl att just deras barn är sötast, men om man försöker se objektivt på det så är hon faktiskt otroligt gullig.

Tillbaka till vad man kan och inte.. Jag, mamma och pappa kollade på Singing Bee på 3an förut och där var det några tävlande som hade rätt bra koll på texten men absolut inte tonart eller rena toner..... Men kan man verkligen säga att alla kan sjunga?  Mamma är ju musikterapeut, så hennes åsikt är ju något i stil med att alla har musik inom sig och att man bara uttrycker den på olika sätt... Men hon var nästan den som satt och kritiserade mest. Men det var verkligen inte bra.......

Alla kan inte vara bra på allt. Men alla är bra på något.

Det som göms i snö... kommer upp i tö..

När jag var på Statt i lördags med Anna och Jessica så gick vi dit rätt tidigt, för vi kände oss lite smått panka och hann in medan det var fritt inträde. Något som man dock alltid måste ha med och visa upp är Leg.
När vi står och letar i våra handväskor så upptäcker jag till min stora förvåning och förargelse att min plånbok inte ligger i väskan! Jag kom in ändå, tack vare......?

Tjaa.. anyway..
Jag hade haft plånboken i en annan jacka som jag hade när jag flyttade åt Lise och Viktor tidigare den dagen.
Så DUMT!
Idag, ikväll så tänkte jag att imorgon när jag ska till jobbet så måste jag ju ha den med mig, och går och letar i den jackan som jag haft igår. Och där finns ingen plånbok! PANIK!
Den kanske ligger i bilen tänker jag efter att ha rusat runt i lägenheten och nästan brytit ihop pga detta.
Jag går till bilen borta på parkeringen. Och då minns jag en sak.
Jag var ju ute i snön igår, i den jackan.. Och jag var ju inte bara ute och gick, jag hoppade ju i snöhögar och allt möjligt! Plånboken kan ha ramlat ur fickan och ligga VARSOMHELST i hela stan! Men jag tänkte att jag kollar först bredvid vår bil, för när jag kom hem från Karlstad igår var det första jag gjorde att lägga mig på marken och göra en snöängel.
Dock hade ju plogbilen varit framme på parkeringen....
Men jag grävde lite i snöhögen som var bredvid vår bil... och guess what!
Jag hittade........ en bilnyckel!! Shit! Illa!
Men jag grävde lite till och tadaa! Där var min plånbok. Det lilla innehåll som fanns i den var genomblött. men jag hittade den ialla fall. Jag hoppas att alla magnetremsorna fortfarande fungerar, men det visar sig så småningom..

Herregud, vad jag är tankspridd.. klumpig..... helt borta helt enkelt....
Ta hand om er!
/L

Let it snow, let it snow, let it snow!

Igår var jag ute i två timmar i snön som föll! En trevlig utflykt. Hoppade i snöhögar, drog i snötyngda grenar och gled över de ishala gatorna. Såg troligen ut som en idiot, men när det väl kommer snö så måste man ju ta vara på det.
Jag blev helt euforisk när jag slog upp ögonen idag och det snöade även idag! Stora vackra flingor som singlade ner och blev sådär mjuk och fin.. Träden var så vackra och allt var så ljust och bländande så jag var tvungen att kisa. 
Men det finns de som aldrig är nöjda med någonting! Igår när det i snöat så mycket och jag kom hem från att ha flyttat Lise & Viktor till nya lägenheten så står en kvinna och skrapar rutorna på sin bil och svär och fnyser över hur jobbigt det är när det snöar.. Muttrar och förbannar vintern i stort sett....
Om det skulle vara mildare, så skulle hon klaga på att det regnar hela tiden och man blir så blöt.. När sommaren nalkas så blir det helt plötsligt för varmt och man håller på att svettas ihjäl.. På sommaren längtar de till vintern och på vintern längtar de till sommaren.. Varför inte ta vara på vintern/sommaren när man väl har den!? Oh my... jag gick ialla fall runt hela dagen med ett stort smile på läpparna.

Vintern - I'm lovin' it!

"Sweet miss blue"  :P
Var lite trött när jag gick till kören imorse, pga gårdagens utekväll, men den var relativt kort, så jag var ändå ganska pigg. En mycket trevlig kväll, så länge det varade. Det tråkiga är att när jag gick ut från kören sen, så har snön redan börjat smälta bort. Okej, det är mycket snö, så det stannar nog ett litet slag, men det är redan blött och det tar bort känslan..

Sing for life!

Sing for joy! Sing for every man and woman, girl or boy! Sing a song, a simple melody!
Sing OUT LOUD! Or just hum! Sing for moments in the past and times to come!
Sing for history and destiny! Won't you sing for me?!

Jag ska på Audition!
Värmlandsoperan sätter upp rockmusikalen Spring Awakening, och letar unga människor att rollbesätta den med.
Jag skickade in en ansökan mest på kul, för mamma tyckte att jag skulle göra det. Har inte hört nåt, och glömt bort det, och idag fick jag en kallelse!
Ska förbereda två låtar, varav den ena är en singer songwriter-låt. Till nästa fredag!
Eeeh..... okej! Jag antar utmaningen! hehe, ska bli kul att genomföra detta, men det står helt still i huvudet, vilka låtar jag ska ta! 

Har du nåt tips?

Ganska excited ialla fall! För det vore ju helcoolt att vara med i en sån uppsättning! En häftig grej att sätta på CVt. :D
Ett annat karriärsval jag är intresserad av är busschaufför! Eller... jag vill ha busskörkort ialla fall. Tänk att kunna köra buss! Vilka skills dom har alltså! Manövrera ett sånt stort fordon... wow.
Jag är glad att jag har B-körkort, vissa har ju inte ens det. Men busskörkort är nåt att satsa på! :D

Men men, jag ska koncentrera mig på det som ligger i tiden.  Jag är hemskt sugen på att gå på bio! Vill se den nya med Tom Hanks, och Arn. Och Förtrollad verkar så otroligt söt! Mysa i salongen och bara ryckas med.. knapra popcorn så det blir smulor över halva golvet. hehe...

Nu ska jag lira lite gitarr!
B well!
/L

RSS 2.0