Till min volleyboll-stjärna
Idag åkte jag upp till Madde, och sen cyklade vi tillsammans ner på stan och mötte upp Camilla och sen Linnéa.
Oh my god! Jag har inte träffat Linnéa på HELA sommaren! Helt sjukt längesen!
Det var fantastiskt att se henne igen, mycket att ta igen. Skvaller och tankar om framtiden, livsfilosofier, kärlekstrubbel och resten mellan himmel och jord.
Vi var och fikade, och sedan blev det rundgång på stan, vi pratade länge medan vi gick runt kvarteren i centrum om och om igen... Kristinehamn är ju inte direkt i världsmetropol- storlek..
Jag skrev en sång till Linnéa någon gång i gymnasiet, om det var i 1an eller 2an minns jag inte, men jag kommer ihåg att det var lätt att skriva den.
Hon är så full av allting! Engagemang, lekfullhet, men ändå verklighetsmedveten, och jag blir så inspirerad av hennes passion! Hon fullkomligt älskar det hon gör och hon är en sån fighter och är redan proffs i mina ögon.
Min stjärna på volley-himlen ;-)
Nog med fjäsk ^^ Love you sweet!
L'karam.
Nej det är ju ingen metropol direkt. Hehe. Kram
Åååh, vad glad jag blir! Du är guld!
Verkligen jätteglad faktiskt! Passar på att kontra med att jag inte känner någon som har större musikaliskt talang än du.
haha, oo vad glad JAG blir när du säger så! Det är kul att göra människor glada. :)