På väg..

and big girls don't cry..

Men igår blev det tårar.. Jag träffade Johanna, sista gången på mycket länge.. hon åker till USA idag!
Jag höll tillbaka tårarna så mycket det gick, och sa hejdå utan större problem, men grät hela vägen hem efteråt. Hon lämnar ett stort tomrum efter sig, det vill jag lova. Och hon har inte ens fått höra sin sång som jag skrivit.
Men hon kommer tillbaka. förhoppningsvis.

And I'm gonna miss you, like a child misses their blanket,
but I've got to get a move on with my life...

Och vad det gäller mig, så har Örebro kommit tillbaka in i matchen. Både Hanna och Jessica tycker att det vore roligt, och det är klart det vore! Träffa dem mer, och komma bort från mamma och pappa och så. Börja jobba på riktigt och om man hittar någon kurs, så är ju universitetet alldeles nära. Och om man vill, så tar det ju bara en timme från Örebro till Kristinehamn.

Jessica vill att jag ska börja i hennes rugbylag. =P  vore inte det nåt?

peace out.